Fakta
0
0

Joakim Strand: Försvarsutskottet lyfte Kvarkenförbindelsen

Mycket har ändrats under de senaste åren. Bostadsgäldenärer har märkt att man plötsligt betalar mera i ränta än vad man amorterar på själva kapitalet.

Samtidigt är det idag för många nyutexaminerade av olika orsaker betydligt lättare att få arbete än det varit under tidigare ekonomiska kriser och svackor. Sjukvården, mediciner och olika typer av vårdmetoder har under de senaste decennierna utvecklats kraftigt. Däremot visste nog inte alla som för några veckor sedan strejkade exakt varför de strejkar – åtminstone saknades överblick över konsekvenserna. Knappast var det en slump att meddelande om nedläggning av de gigantiska investeringsplanerna t.ex. Kaskö kom just nu – även om man garanterat gjort beräkningar över en längre tid. Personligen lider jag med Kaskö. Vi har genom åren i olika forum lobbat mycket för såväl Kaskö hamn som järnvägen. Nu gäller det bara för alla parter att kavla upp ärmarna ännu högre och jobba vidare.Fallet Kaskö är en påminnelse om att alla stora investeringar helt enkelt inte går att ro i land. Men den som inte försöker – och den som skräms av minsta lilla olyckskorp – ror ingenting i land. Många tvivlade i tiderna på att vi skulle lyckas springa ihop finansieringen för Kvarkenfärjan Aurora Botnia. Idag är den en prisbelönt succé. Samtidigt förändras världen på ett sätt som plötsligt förvandlar de mest djärva visionerna till realistiska projekt – förutsatt att en tillräckligt stark kärntrupp jobbat, lobbat och vågat tro. Ta den fasta förbindelsen över Kvarken som exempel. Senaste vecka lyftes frågan om Nordic Connector – dvs. Kvarkens fasta förbindelse – upp i riksdagens försvarsutskotts utlåtande kring vad som borde vara Finlands centrala mål för EU-valperioden 2024-2029.

Utskottet konstaterade alltså att det regionala gränssamarbetet och utvecklingen av trafikförbindelserna på den öst-västliga axeln bör få en starkare ställning på EU:s agenda. Gränsöverskridande samarbete tjänar framför allt strategisk konkurrenskraft, ekonomi och finans, övergripande säkerhet och ett starkare Europa. Som exempel lyfter försvarsutskottet uttryckligen upp Nordic Connector – projektet, alltså Kvarkenförbindelsen. Jag vill passa på att tacka min goda kollega i försvarsutskottet Mikko Savola för utmärkt arbete och samarbete även i denna fråga. Då det gäller Kvarken inkluderar man i dagsläget automatiskt frågor rörande energi, och tanken om synergier kring el- och gasöverföring i Kvarken finns även inskrivet i regeringsprogrammet. Ett bevis över regionens starka roll på den globala energiteknologikartan var återigen EnergyWeek, där vi hade totalt ca 8000 besökare från ca 50 olika länder med representanter för ca 20 ambassader på plats. Det var som vanligt en glädje att få vara värd och träffa såväl entusiastiska studeranden som USA:s ambassadör.

Österbotten har mycket goda möjligheter att utgöra en slags knutpunkt och kunskapscentrum även inom vätgasekonomin – en så kallad Hydrogen Valley. Tillsammans med våra grannlandskap kommer vi ett söka om finansiering och specialstatus i Europa. Många härtill knutna projekt är redan långt på gång. I Vasa har vi H-Flex-E tillsammans med EPV Energi, Wärtsilä och Vasa Elektriska. Vi har Koppö Energia i Kristinestad samt Westnergy i Korsholm samt olika projekt i Karleby, Uleåborg och Satakunta. Vasa universitets möjlighet att i detta sammanhang stärka sin position får fart av det extra bidrag till laboratoriet VEBIC vi lobbade fram innan jul. Allt hänger ihop även här och det finns många orsaker att se positivt på framtiden. Att Vasa stad under senaste år vuxit med fler än tusen personer är inte heller illa. Även grannen Korsholm visar goda tillväxtsiffror. Varför behövs då tillväxt och nya jobb? Jo, för att kunna ta hand om dem som är i allra störst behov av hjälp och stöd.

På det globala planet kan man dock inte nog hoppas på fred så småningom. Vi helt enkelt måste få ett slut på de konflikter som nu pågår – oavsett det gäller i Gaza eller Ukraina. Det helt enkelt måste bli ett slut på dödandet av oskyldiga människor – många av dem barn. Dags att alla världsledare ser sig i spegeln och börjar agera för fred.

 

Puolustusvaliokunta näkee Merenkurkun merkityksen

Eduskunnan puolustusvaliokunta antoi hiljattain lausuntonsa Suomen avaintavoitteista EU-vaalikaudelle 2024-2029.

Valiokunta totesi yhteenvetona liikenneyhteyksien kehittämisestä pohjoisessa, ”että alueellinen rajayhteistyö ja itä-länsi -akselin liikenneyhteyksien kehittäminen on nostettava aiempaa vahvemmin EU-agendalle. Rajat ylittävä yhteistyö palvelee erityisesti strategista kilpailukykyä, taloutta ja rahoitusta, kokonaisturvallisuutta ja vahvempaa Eurooppaa. Esimerkiksi Nordic Connector -hanke edistää tätä integraatiota ja sillä olisi laajoja positiivisia vaikutuksia koko Pohjolassa itä-länsi -akselilla”. Erityiskiitokset kollega Mikko Savolalle erinomaisesta työstä ja yhteistyöstä tässäkin yhteydessä.

Nordic Connector on siis yhtä kuin Merenkurkun – eli Vaasan ja Uumajan välinen – kiinteä yhteys. Silta-, mahdollisten tunneliosuuksien sekä tie- ja loogisesti myös rautatieyhteyksien lisäksi hanke sisältää paljon potentiaalia synergioille myös sähkön ja kaasun siirron osalta – asioita, joita myös hallitusohjelma tunnistaa. On täysin selvää, että ”tunnin juna” Seinäjoelta Uumajaan avaisi Suomelle ja koko pohjoiselle Euroopalle todella huikeita uusia mahdollisuuksia. Pientä uskallusta, strategista ajattelua ja tekemistä tämä vaatii, mutta mielestäni kuulennot puoli vuosisataa sitten oli vaikeampi rasti.

Pohjalaismaakuntien ja Merenkurkun seudun merkitys on aina korostunut vaikeina aikoina. Vuonna 1918 Saksassa jääkärikoulutuksen saaneet tulivat meriteitse Vaasaan ottaakseen vauhtia yhdessä itsenäisen Suomen ensimmäisen senaatin kanssa, joka siis silloin kokoontui kauniissa kaupungintalossamme. Vuonna 1944 silloinen Strömberg – nykyinen ABB ja Hitachi Energy – siirrettiin pommituksilta suojaan Helsingistä Vaasaan. Tämä loi osaltaan erittäin vahvan pohjan nykyiselle energiaklusterille. Tänä päivänä alueemme osalta korostuu jälleen kerran mm. logistinen huoltovarmuusnäkökulma ja strategisen kilpailukyvyn vahvistaminen, kuten puolustusvaliokunnan mainio lausunto osoittaa. 

 Vuoden EnergyWeek muistutti meitä jälleen, kuinka vahva asema seudullamme on energiamaailmassa. Neljän päivän aikana nähtiin 8000 vierasta noin 50 eri maasta, mukaan lukien edustajia noin 20 eri maan suurlähetystöistä. Oli ilo olla mukana isännöimässä ja tapaamassa avainhenkilöitä USA:n suurlähettiläästä innostuneisiin pohjalaisiin opiskelijoihin. Miksi siis tarvitsemme uusia investointeja, lisää vientiä, tutkimusta, kehitystä, innovaatioita ja työpaikkoja? Siksi, että kaikilla maamme asukkailla olisi mahdollisuus saada niin maailman parasta varhaiskasvatusta kuin syöpähoitoa. Siksi, jotta teiden kunnostamiseen ja lääkkeiden edelleen kehittämiseen riittäisi myös jatkossa julkisia resursseja. Elinkeinojen kehittämisessä on pohjimmiltaan kyse siitä, että meillä tulee kaikissa oloissa olla mahdollisuus pitää huolta maamme itsenäisyydestä ja turvallisuudesta sekä siitä, että joka ikinen hetki pidämme huolta kaikkein haavoittuvimmassa asemassa olevista.

Kommentit (0)

Jätä kommentti