I Österbotten är vi föregångare såväl vad gäller klimatteknologiska innovationer för världsmarknaden som olika typer av miljövänliga lokala energilösningar. Klimatförändringarna bör stävjas eftersom de påverkar förutsättningarna för människor, djur och hela ekosystem. Näs Arktis isar smälter drabbas exempelvis isbjörnarna. Människorna drabbas av översvämningar, störtregn och torka. Vi vet även att en minskad biologisk mångfald förvärrar effekterna av klimatförändringarna. Den ena krisen kan inte lösas utan att ta hänsyn till den andra. Sambanden är mycket komplexa, men ambitionsnivån hos myndigheterna bör höjas till samma nivå som energiteknologiklustret har: man skall vara bäst i världen.
I Nordens Energihuvudstad Vasa har vi ett tydligt gemensamt mål: industrin i regionen skall fortsätta utveckla hållbara energiteknologilösningar som minskar utsläppen och sparar energi på global nivå. Med andra ord: att arbeta för industrin i Vasaregionen bidrar till att stävja klimatförändringarna – och rädda vår planet!
Under veckan som gått har vi kunnat ta del av glädjande nyheter kopplade till olika typer av insatser för just klimatet. Danfoss fabrik i Vasa stärks genom att den blir centralort för en av koncernens satsningar på elteknik kopplad till framställning av väte. Danfoss-koncernen säger rakt ut att man vill ligga i framkant inom den gröna omställningen där världen övergår från miljöförstörande energiproduktion till energiproduktion som värnar om planeten.
Under veckan blev jag också personligen kontaktad av ett forskarteam från Vasa universitet som har starka ambitioner och planer för olika projekt kopplade till främjandet av export av storskaligt träbyggande i Norden. Trä är både förnybart och återvinningsbart, och har en mycket god förmåga att binda koldioxid. Vasa stads strategi har redan under 10 års tid utgått från att beaktandet av energi- och klimatfrågor skall vara genomgripande i all verksamhet. Då jag nyligen på brittiska ambassaden i Helsingfors var inbjuden till en diskussion med bland andra koncernchefen för ett av världens största gruvbolag väckte Vasas energiutbildningsstrategi mycket positivt intresse. Likväl är det glädjande att nu i skrivande stund på tåget i tidningen Kyrknytt notera att de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa beviljats Kyrkans miljödiplom! Tillsammans kan vi göra skillnad för klimatet.
INVESTOINTIEN LUPAPROSESSIEN SUJUVOITTAMINEN ELINTÄRKEÄÄ
Sanon nyt suoraan: suomalainen ympäristölupajärjestelmä ei toimi niin kuin pitäisi. Surullisia esimerkkejä on paljon. Finnpulp: miljardiluokan sellutehdashanke, ympäristölupa myönnettiin, mutta yhtiön yllätykseksi korkein hallinto-oikeus kumosi luvan. Sokli: suuri fosfaattikaivoshanke, ympäristö- ja vesilupa myönnettiin, mutta hallintooikeudessa lupaa rajattiin ja korkeimmassa hallinto-oikeudessa lupa kumottiin. BASF: rakentaa akkutehdasta Harjavaltaan, ympäristölupa myönnettiin, mutta tuomioistuimet ovat hylänneet luvan vedoten pohjavesiriskeihin ja sulfaattipäästöihin. Viime aikoina suuria investointeja on päätetty kohdistaa Suomen sijasta muualle Eurooppaan.
AMCHAM FINLAND veti surullisen hyvin yhteen lupajärjestelmämme ongelmat:
1. Liian hidas. 2. Liian ennakoimaton. 3. Puuttuu kontaktitaho, jolla mahdollisuus johtaa prosessia ja aikatauluja. 4. Teollisuuspuistot alihyödynnettyjä. 5. Liian vähän prosessin aikaista vuoropuhelua. 6. Viranomaisten valitukset toistensa päätöksistä. 7. Puutteelliset täytäntöönpano-oikeudet lupajärjestelmässä. 8. Järjestelmä on rakenteellisesti epätasa-arvoinen hankekehittäjien vahingoksi (aikataulut, lisäselvitykset). 9. Asiakirjakokonaisuus kasvavaa niin laajaksi että siitä vaikea hallita 10. Resursseja ei priorisoida riittävästi isoimpiin hankkeisiin.
Suomen on ehdottomasti jatkossa oltava maailman nopein esimerkiksi akkuarvoketjuun liittyvien täysin uusien ns. Greenfield megainvestointien edistämisessä. Tämän lisäksi on tehtävä TEOLLISUUSPUISTOISTA KEINO NOPEUTTAA INVESTOINTEJA. Eli edistetään teollista toimintaa myös siellä, missä sitä jo on. Lisäykset tuotantolinjoihin ja kapasiteettiin tulee voida tehdä nopeammin ja kevyemmin. Teollisuusalueille sijoittuville uusille toiminnoille tulisi olla selkeä ohituskaista ja kevennetyt lupa/YVA-kriteerit. Esimerkiksi teollisuuspuiston päästöjä tulisi voida tarkastella kokonaisuutena. Koko yhteiskunnan näkökulmasta on pikavauhtia selvitettävä millä toimin voidaan vähentää ja rajoittaa viranomaisten toistensa päätöksistä tekemiä valituksia.
JOAKIM STRAND
Riksdagsledamot, Kansanedustaja
