Vad är Logistik?
Vi har i tidigare artiklar belyst att förutsättningarna för en aktiv lokal- och regionpolitik radikalt förändrats under de senaste 30 åren. Vi bör ta tag i utvecklingen med helt nya ambitioner. Dock har partipolitiken fortsatt i samma spår där framförallt äldre säger att det är bra som det är.
Vi har plockat fram den offentliga sektorns kräftgång och statusen för Vasa Centralsjukhus som exempel på en snabb negativ utveckling med långsiktiga verkningar. I Fakta nr 2 har vi belyst hur R&D (forskning och utveckling) råkat i ett katastrofalt underläge i förhållande till andra regioner just därför att byapolitiken i småkommunerna inte tittar på dess roll i dag och för framtiden.
Idag kan vi presentera en annan förvriden situation för regionen: logistik. I alla regioner på jordklotet som tänker vara med om den framtida utvecklingen måste logistiken, dvs uppkopplingen till transportströmmarna i världen vara i skick.
I olika utredningar har det visat sig att logistikkostnaderna för industrin i Europa i snitt är 13%, men i Österbotten är den 17%. Det betyder en enorm nackdel för exporten i längden. De österbottniska arbetsplatserna är helt beroende av export. Utgångsläget är att uppkopplingen borde ha gjorts med framförhållning – men tvärtom!
Till yttermera visso visar det sig att Österbotten är synnerligen åsidosatt under de senaste 15 åren i denna fråga. Småkommunerna är bekymrade över byns gropar, men förstår inte att dessa i längden beror på att inte de internationella stråkena är i skick dvs regionekonomin och regionens kraft:
- Under de senaste 16 åren har Österbotten fått sämst med statligabidrag för vägar i hela landet.
- Vi ligger också i botten i förhållande till BNP, men helt i botten i förhållande till export!!!
- Till och med per person räknat är vi i botten
Under alla dessa 16 år! Inte att undra på att staten tvingar Vasa att lägga ut stora pengar för båten till Umeå! Kommer småkommunerna att betala det? Förstår småkommunerna att om inte uppkopplingen till relevanta logistikstråk är fixat i tid så leder det till att moderna arbetsplatser försvinner och att byns ungdomar åker till Sverige? Förs det en akut diskussion om saken?
I brist på kommunfusioner saknar regionen kraft och tanke ur Helsingfors perspektiv. Och har gjort det en längre tid.
Också här har Seinäjoki klarat sig utmärkt mycket bättre: de har erhållit 5 ggr mer av de tillgängliga statliga medlen och 3 ggr mer per invånare.
Problemet med kommungränser är således inte gränsen som du ser i marken. Problemet är att det skapar en gräns i huvudet för vad du överhuvud taget tänker på. Kommungränserna berövar människorna möjligheten att delta i de verkliga frågorna.
Byapolitikerna säger att de bäst förstår sig på befolkningens behov. Det har blivit tvärtom!
I nya Vasa får inte intresset för byar och lokalpolitk försvinna. Lokalpolitiken skall få ett viktigt innehåll. Den aktiva lokalpolitiken måste garanteras mer direkta funktioner av den positiva regionutvecklingen som möjliggörs. I focus skall då stå arbetsplatser av modernt slag i dagens ekonomi – inte bara hembygdsmuseer. Förutom Centralsjukhusets status (på sikt cirka 50 miljoner eur per år minus), R&D med ett minus på 150 milj eur per år, så ligger vi i logistiken minst 25 milj eur per år efter vad vi borde ligga på regionalt. Småkommuner jublar och festar ifall man kan få 1 miljon men är handlingsförlamade då regionen förlorar 200-300 miljoner per år. Småkommuner fungerar som växellådor för att byta 100 euros sedlar mot mynt!
