Sommarens mångsidiga och viktiga diskussion kring motverkande av rasism och för likabehandling sätter förhoppningsvis positiva spår såväl beträffande den politiska diskussionen som samhällsklimatet över lag. Finland liksom Österbotten bör vara ett ställe där alla människor behandlas lika och med respekt. Att vi är olika är en rikedom. Mångsidighet och gränsöverskridande aktiviteter skapar alltid kreativitet och mervärde. Detta kan konkret konstateras även i samband med att vi från Vasa stads och Umeå kommuns sida som bäst arbetar vidare på vår unika gemensamma strategi.
Efter att vårt lands regering nu fått riksdagens förtroende bör kraft och energi sättas på förverkligandet av det regeringsprogram som vi under sju intensiva veckor i våras förhandlat fram. Det torde finnas skäl att något påminna om själva substansen i programmet. I mitt eget förhandlingsbord fastslog vi som främsta målsättning att Finland ska bli ett land som attraherar investeringar och nya jobb. Företagande bör värdesättas och onödig byråkrati minimeras. Tillsammans med det privata näringslivet skall vi satsa rejält på forskning och innovationer. Rätt fokus på dataekonomi och digitalisering stärker konkurrenskraften. Vi bör satsa på vägnätet och övrigt kritisk infrastruktur. Vi bör göra allt i vår makt för att jordbruket ska bli mer lönsamt och för att stärka den nationella skogspolitiken.
Det kommer att skapas en ny nationell verksamhetsmodell för att locka stora investeringsprojekt till Finland, inklusive smidiga myndighets- och tillståndsprocesser. Förmågan att snabbt genomföra investeringar i infrastruktur för projekt med hög prioritet ska säkerställas. Dessa skrivningar är ett direkt stöd för utvecklandet av infrastrukturen kopplat till GigaVaasa. Vasaregionens energikluster nämns också helt specifikt i samband med regeringens mål att stärka Europas strategiska oberoende genom att främja framväxten av ett inhemskt mineral- och batterikluster. Att de för oss viktiga regionala ekosystemavtalen kring satsningar på forskning och utveckling får en fortsättning känns bra med tanke på att jag personligen tillsammans med avgående utrikeshandelsminister Ville Skinnari skrev in förfarandet i Antti Rinnes regeringsprogram 2019.
Strategisk samhällsutveckling är ett maratonlopp, och i framtida historieböcker kommer man garanterat att få läsa hur utredningen av en fast förbindelse över Kvarken nämndes hela 2 gånger i regeringsprogrammet 2023. Dagens besvärliga geopolitiska läge har gett förbindelsen en stor skjuts framåt. Denna regering kommer att ägna betydligt större uppmärksamhet än tidigare åt transportnätets driftsäkerhet, kapacitet, alternativa rutter och kristålighet. Tillsammans med Sverige och Norge söks investeringsmöjligheter inom ramen för EU och Nato.
Gällande satsningar på vägar nämns västra Finland – vilket för oss betyder riksåttan – och även underhåll av det lägre vägnätet kommer att tilldelas resurser. Att vägarna hålls i skick är en grundförutsättning för människors och företags möjligast smidiga vardag – i synnerhet utanför stadsregionerna. Landsbygden, jordbruket och skogen i Finland tryggar medborgarnas välfärd och hör till samhällets grundpelare. Nu behövs snabba åtgärder och långsiktigt arbete för att lösa den fördjupade krisen inom jordbruket.
Regeringsprogrammet lyfter också upp stärkandet av yrkesfiskarnas verksamhetsförutsättningar. Säljakten i havsområden ska effektiviseras. Motsättningarna mellan jakt och naturvård ska motverkas. Jägarnas viltvårdsarbete är en viktig del av naturvården och främjar den biologiska mångfalden. Det arbete som redan inletts för att möjliggöra stamvårdande jakt på varg fortsätter i enlighet med riksdagens beslut. Onödiga jaktbegränsningar i fråga om livskraftiga arter, såsom storskarv och vitkindad gås, slopas och arterna överförs till att omfattas av jaktlagen.
Med tanke på att den svenska versionen av regeringsprogrammet är 260 sidor lång har jag ovan fokuserat endast på några lyft ur de helheter som varit kopplade till mitt eget förhandlingsbord. Arbetet fortsätter. Det är resultaten som räknas.
Joakim Strand
Vaasalla vahva kädenjälki hallitusohjelmassa
Neuvottelut Säätytalolla kestivät kaiken kaikkiaan seitsemän viikkoa. Itse olin puolueemme neuvottelijana Kasvun kaava – nimisessä pöydässä, jossa käsiteltiin yrittäjyyteen ja omistajuuteen, rahoitusmarkkinoihin, markkinatalouden ja kilpailun edistämiseen, monopoleihin, sääntelyyn ja byrokratian purkuun sekä tutkimus-, kehitys- ja innovaatiotavoitteisiin (TKI) liittyvät kysymykset. Pöydän jaostoissa käsiteltiin rakennetun ympäristön, viestintäpolitiikan ja digitalisaation sekä maatalous-, metsätalous- ja luonnonvarapolitiikan kysymykset. Henki pöydässä oli erittäin hyvä, ja täytyy julkisestikin todeta, että tässä pöydässä monessakin asiassa Rkp ja Persussuomalaiset olivat kaikista lähimpänä toisiaan. Tämä ei ole välittynyt lähinnä maahanmuuttoon keskittyvästä yleisestä uutisoinnista. Koalitiohallituksissa jokainen vuorollaan hieman joustaa, ja Suomen vahvuus onkin yhteistyössä yli puoluerajojen.
Hallitusohjelma sisältää paljon strategisesti merkittäviä kirjauksia niin Suomen tulevaisuuden, kuin Vaasan vaalipiirin näkökulmasta. Pohjoismaiden merkittävimmän energiateknologiakeskittymän toimintaedellytysten edelleen kehittämin on tietenkin koko Suomen etu ja mainittakoon heti kättelyssä, että esimerkiksi selvityksen laatiminen Merenkurkun (Vaasa-Uumaja) kiinteästä yhteydestä mainitaan hallitusohjelmassa jopa kahden eri kokonaisuuden alla. Vaasan seudun energiaklusterin osaaminen ja potentiaali mainitaan erikseen myös kirjauksessa edistää kotimaisen mineraali- ja akkuklusterin kasvua puhtaan siirtymän ja Euroopan strategisen autonomian vahvistamiseksi.
Hallituksen tavoitteena on vahvistaa Suomen investointiympäristön houkuttelevuutta ja lisätä Suomeen suuntautuvia investointeja. Luodaan kansallinen toimintamalli isojen investointihankkeiden kotiuttamiseksi ja houkuttelemiseksi Suomeen. Suuria investointeja varten luodaan yhden luukun periaatteen mukaiset sujuvat viranomais- ja luvitusprosessit sekä nopeutetut ja etukäteen määritellyt käsittelyajat. Perustetaan yli ministeriörajojen toimiva ”investointinyrkki”. Varmistetaan kyky korkean prioriteetin hankkeiden vaatimien infrastruktuuri-investointien nopeaan toteuttamiseen. Nämä edellä ovat esimerkkejä sellaisista kirjauksista, jotka antavat suoraan selkänojaa ja vauhtia mm. GigaVaasa tehdasalueen vaatiman infran kehittämiseksi.
Globaalisti kilpailukykyisten ekosysteemien vahvistamiseksi jatketaan tiivistä vuoropuhelua julkisen ja yksityisen sektorin TKI-panostusten strategisesta kohdentamisesta alueellisten ekosysteemisopimusten muodossa. Tästä meillä on seudulla viime vuosien ajalta erinomaisia kokemuksia. Ekosysteemisopimukset koskevat sekä yliopisto- että yliopistokeskuskaupunkeja. Myös aloituspaikkojen suuntaamisessa huomioidaan sosiaali- ja terveydenhuollon ja kasvatusalan tarpeiden lisäksi nimenomaan vienti- ja teollisuusmaakuntien tarpeet. Hallitus toteuttaa myös erittäin mittavan liikenneinvestointiohjelman, jolla edistetään länsirannikon ja koko Suomen kilpailukykyä ja kasvua. Lisärahoitusta on tulossa myös hoitojonojen lyhentämiseen. Panostetaan mm. palveluseteleihin. Lainsäädännöllä turvataan lasten ja nuorten yhdenvertainen pääsy perustasolla lyhytpsykoterapiaan tai muihin vaikuttaviin psykososiaalisiin hoitoihin. Maanviljelijöiden kannattavuuskriisiin pureudutaan tarkastelemalla kilpailulakia, elintarvikemarkkinalakia sekä hankintalakia. Näillä muutamilla nostoilla 244-sivuisesta hallitusohjelmasta toivotan kaikille lukijoille hyvää alkanutta syksyä.
Joakim Strand
