Euroopan komissio on valinnut 85 innovatiivista nettonollaprojektia edistämään huipputason puhtaiden teknologioiden käyttöönottoa eri puolilla Eurooppaa. Tukea tulee neljälle Suomessa sijaitsevalle hankkeelle. Yksi innovaatiotuen saajista on FREYR Battery Finland Oy, joka saa tukea Vaasaan suunnitellun akkujen katodimateriaalia valmistavan tehtaan rakentamiseen. Yrityksen saama tuki on huimat 122 miljoonaa euroa, eli lähes puolet koko innovaatiorahaston Suomeen tulevasta potista. Tor Stendahl & Co tekevät todella hienoa työtä.
Akkuarvoketjun investointien eteen on Suomessa ja meillä Vaasassa tehty työtä pitkään, laajasti ja systemaattisesti ja tämä tukipäätös vahvistaa, että työtämme myös eurooppalaisella tasolla arvostetaan. Suomen avaintavoitteisiin tulevan komission ohjelmaan vaikuttamiseksi on seuraavalle lainsäädäntökaudelle erikseen kirjattu keskeisiksi kilpailukykypolitiikan painotuksiksi riippuvuuksien uudelleenarviointi sekä vastaaminen kovenevaan globaaliin kilpailuun investoinneista, osaavasta työvoimasta, teknologisesta johtajuudesta ja raaka-aineista. Sanomattakin on selvää, että vahva ja uudistuva talous, hyvinvointi ja turvallisuus kulkevat käsi kädessä.
Itse kävin viime viikolla pikavisiitillä Düsseldorfissa tapaamassa päättäjiä ja yrityksiä Saksalais-Suomalaisen Kauppakamarin järjestämän uusiin energiamuotoihin keskittyvän foorumin yhteydessä. Esimerkiksi vetytalouden arvoketju on Suomelle vahva potentiaalinen kasvuala. Uudessa turvallisuustilanteessa julkisen vallan, mutta erityisesti myös yritysten, merkitys korostuu entisestään. Pohjalaisiin ja erityisesti Vaasassa toimiviin yrityksiin törmää muuten aina, kun maailmalla energiafoorumeissa liikkuu.
Tärkeä ja hieno uutinen tähänkin kokonaisuuteen liittyen tuli kuluneella viikolla, kun Vaasan yliopisto sekä Oulun yliopisto, Teknologian tutkimuskeskus VTT ja Wärtsilä Finland Oy julkistivat sopimuksensa yhteistyöstä teollisuuden ja tutkimuslaitosten yhteisen energialaboratorion toteuttamiseksi. Vaasan yliopistoon sijoittuvassa laboratoriossa edistetään energiasiirtymää kehittämällä tulevaisuuden vähäpäästöisiä moottoreita, jotka mahdollistavat tulevaisuuden polttoaineiden, kuten juuri vedyn, käytön. Vaasan tutkimusinfran vahvistamiseksi teemme laajalla joukolla kovasti työtä, ja lisää hyviä uutisia on tulevaisuudessa luvassa!
Kuluneella viikolla myös presidentti Sauli Niinistö luovutti raportin unionin siviili- ja puolustusvalmiuden vahvistamisesta EU-komission puheenjohtajalle. Suomella on kaikki mahdollisuudet toimia suunnannäyttäjänä taloudellisesti vahvemman, kriiseihin paremmin varautuneen ja turvallisemman Euroopan rakentamisessa.
Då finska och svenska regeringarna nyligen möttes i Stockholm var Kvarkenförbindelsen på mångas läppar i korridorsnacket. Det roliga är att det numera oftast är andra beslutsfattare som kommer fram till undertecknad och vill diskutera frågan – inte tvärtom. Under mötet antogs även en gemensam deklaration med bland annat följande innehåll: ”Båda länderna ser ett behov av ytterligare samarbete mellan samtliga nordiska länder inom transport- och energiområdena. Infrastrukturen i väst-östlig riktning mellan våra länder behöver utvecklas för såväl civila som militära ändamål, med målet att på längre sikt skapa transportleder från Norge genom Sverige till Finland.” Vidare slås i deklarationen fast man vi bör arbeta för ”effektiva flygförbindelser mellan städer i Finland, Sverige och Norge – i synnerhet förstärkandet av öst-västliga förbindelser.” Allt detta är bevis på hur fokus nu skiftar norrut. Österbottningar har ingen orsak att huka eller förminska sig eller sitt hemlandskap i Helsingfors eller Stockholm. Tvärtom finns all orsak att gå rak i ryggen. En stark Kvarkenregion som utvecklas är livsviktig för Norden!
Sedan tidigare har bl.a. riksdagens försvarsutskott i sitt utlåtande om Finlands centrala mål för EU-valperioden 2024-2029 lyft upp Kvarkenförbindelsen. Utskottet konstaterade alltså att det regionala gränssamarbetet och utvecklingen av trafikförbindelserna på den öst-västliga axeln bör få en starkare ställning på EU:s agenda. Gränsöverskridande samarbete tjänar framför allt strategisk konkurrenskraft, ekonomi och finans, övergripande säkerhet och ett starkare Europa. Som exempel lyfter försvarsutskottet uttryckligen upp Nordic Connector – projektet, alltså Kvarkenförbindelsen. Då jag ser vilka kollegor som förstår sig på frågans olika dimensioner och verkliga strategiska betydelse och som aktivt arbetar vill jag särskilt nämna tidigare försvarsminister Mikko Savola, tidigare utrikeshandelsminister Ville Skinnari och medlemmen av Nordiska Rådet Martin Paasi. Kvarkenförbindelsen handlar alltså inte om Vasa och Umeå eller Sfp – det handlar bl.a. om att stärka kopplingarna från norska hamnar mot Baltikum. Likaså om stärkt logistik för bolag i östra Finland. Nurminen Logistics har nyligen öppnat linjen Vasa-Umeå-Göteborg. Spelar dagens invånarantal i just Vasa en avgörande roll med tanke på framtida nordiska och globala flöden och värdekedjor? Naturligtvis inte.
Då Risto E.J. Penttilä nyligen lanserade sina tre teser för tillväxt och Finlands framtid nämnde även han stärkta öst-västliga Nordiska infrastrukturprojekt. Även om just den fasta delen av förbindelsen inte byggs imorgon, så stärker detta nya fokus på Kvarken vår position såväl gällande kampen om industriella investeringar som övrig intressebevakning – må det gälla sjukhus, högskolepolitik eller vägar. Då nu även privata investerare visar intresse bör den ekonomiska sidan av projektet utredas noga. Då trafiken inom Kvarkenregionen ökar tvingas staten även investera betydligt mera i det lägre vägnätet. Allt hänger ihop, och drömmen är förstås att kommande generationer österbottningar skall ha möjligast mångsidiga arbetsmöjligheter och god livskvalitet nära sina rötter, vänner och släktingar i Österbotten.
